Debatt: Våra folkhögskolor ger unika möjligheter

Den blomstertid nu kommer, och skolan är slut. Det är spännande tider för många som ska vidare till nya studier eller är på väg att ge sig ut i arbetslivet. Samtidigt lämnar en allt större andel elever skolan med ofullständiga betyg. En del har varit hemmasittare efter att helt tappat motivationen. Då är läget tufft, minst sagt. Grundskolan går inte i repris och gymnasiet får man bara gå i upp till 20 års ålder. Men loppet är faktiskt inte kört. I Sverige och Sörmland är vi kloka nog att bedriva en unik utbildningsform som vi kallar folkhögskola.

Sedan 150 år tillbaka har folkhögskolan varit ett komplement till det traditionella utbildningssystemet i Sverige. Den fria folkbildningen, som folkhögskolor och studieförbund är delar av, är ett samhällsuppdrag som vi inom Region Sörmland tar på största allvar. Bland annat genom driften av två egna folkhögskolor; Eskilstuna Folkhögskola och Åsa Folkhögskola i Sköldinge.

Skolorna tar tillsammans emot 600 studerande och basen i utbudet är allmän kurs. Kursen ger förutsättningar för omställning eller komplettering av tidigare utbildning och möjlighet till grundläggande behörigheter för vidare studier på högskole- och universitetsnivå. Utifrån samhällsbehov skapas och anpassas olika yrkesutbildningar kontinuerligt, t.ex. vårdsvenska för sjukvårdsutbildade nysvenskar. Det anordnas även spetsutbildningar och sommarkurser inom områden som hälsa, solenergi, estetiska ämnen och skrivande. Utanför själva skolorna anordnas kurser i Katrineholm och på Sörmlands museum i Nyköping.

I Sörmland finns också två rörelseägda folkhögskolor, Stensunds folkhögskola i Trosa och Nyköpings folkhögskola. Tillsammans är de fyra skolorna viktiga möjliggörare för dem som vill vidare i livet. Och skolorna lyckas väl, eftersom de arbetar med en utvecklande pedagogik där varje studerande möts utifrån individuella förutsättningar och behov.

På Sveriges 156 folkhögskolor möter tusentals deltagare varje år en i världen unik utbildningsform, där hela 92 % av de tillfrågade deltagarna uppger att studierna har gett dem bättre förutsättningar för vidare studier. 83 % av de tillfrågade uppger att de fått bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Och kanske viktigast av allt: 77 % av deltagarna anser att studietiden har gett dem bättre självförtroende.

Idag finns det politiska krafter som vill både styra och kraftigt beskära den fria folkbildningen i Sverige. Vi lovar att bjuda dessa krafter hårdast möjliga motstånd.

Åsa Kratz (S), ordf. och Marianne Andersson (C), 1:a vice ordf. i Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet, Region Sörmland

facebook Twitter Email